Igår fick jag en inspirationsattack och bestämde mig för att åka till klubben för lite lydnadsträning med både Yaxxon och Frasse. Ville checka av de nya momenten i BL-trean, som vi faktiskt börjat med, med Yaxxon och fixa med appellmomenten med Frasse   . Jonas och Faxe åkte iväg på sitt håll för att träna spår på grusplan och skulle ansluta senare.

_
Lilla fikat först, lite valpgos och lagom till det var dags att ta ut Yaxxon kom Jonas och Faxe inrullandes på parkeringen - vilket bara en stund senare skulle visa sig vara en skänk från ovan   . Yaxxon höll jag ordning på hela vägen ner på planen och han VAR välrastad men ändå blev det fullt ös jätteklös och helt värdelöst, vårt fria följ  . Han trängde, han plogade, han satte sig snett och segt och skällde upprört när jag - pga trängningarna - träffade hans haka med mitt vänsterben   . Jag tappade humöret, inte så till vida att jag nitade Yaxxon eller så men jag blev både ledsen, superirriterad och frustrerad ... ja och så blev jag biten i benet oxå (inte hårt iofs, men ändå)  . Inte bra, inte bra alls. Sammanfattningsvis kan man säga att jag tappade koncepterna på riktigt, fick avbryta och efter en paus lämna över Yaxxon till Jonas. Inte för att jag kapitulerade utan för att fortsatt nördande varken hade gynnat mig eller Yaxxon och för att jag behövde SE med egna ögon att han faktiskt kan det här. Yaxxon går nämligen väldigt fint med Jonas - fokuserad, lyhörd, i prick rätt position, bra och lagom energi ... han samlar ihop sig på nåt vis (blogghund-alert   !). Jag har gett Yaxxon lite för fritt spelrum och tillåtit honom att rocka loss för mycket och nu står jag där med resultatet  . Det är inte det att han inte kan eller vet vad jag vill att han ska göra utan det blir ... too much helt enkelt. Efter pepp och strategisamtal (och en paus för Yaxxons del) tog jag över igen eftersom jag kände mig lugn, beslutsam och i balans och vi fick till slut till ett riktigt bra pass fritt följ där jag kände kontroll och harmoni, allt blev rätt - bara så där  . Jag har sannerligen att jobba med här och jag inser, vilket jag har gjort länge iofs, att jag måste måste måste sluta ge Yaxxon så slappa tyglar i och runt träningen. Hur svårt ska det behöva vara  ? Han är lixom inte stressad/uppjagad som Frasse kan bli om han inte förstår, utan han har bara så jädrans KUL hela tiden och då behöver jag inte ens ha en boll i fickan, i handen, på huvet' eller under armen utan han tycker träningen i sig är en enda stor belöning   . Positivt säkert men när man går där och känner hur allt rasar samman är känslan allt annat än bra  . Dumt nog satsade jag på att avsluta träningen med att köra ett par inkallningar med stå och ligg och de gick inte alls bra de heller men det berodde nog mer på att Yaxxon var helt slut i huvet' efter den långa fria följ-träningen än på att han inte kunde - backade bandet rätt omgående, hur som helst, och körde korta inkallningar med ställande respektive läggande istället för att inte nöta in ett problem som vi inte haft förut . Sen är det alltid gött att lämna en träning med välförtjänta belöningar till vovven i färskt minne  .

_
Nån träning för Frasse blev det inte utan vi åkte iväg och gick en hyfsad prommis med honom istället   . Faxes spår hade gått ganska bra, det blåste en del tyvärr men han hade iaf haft fullständigt klart för sig vad han skulle göra trots det "svåra" underlaget  .

_
Ikväll blir det nog ingen träning för mig eftersom det både är TS-möte (kan för mitt liv inte vänja mig vid att säga TK, som det heter numera, eller TävlingsKommittéen ) och tävlingsmöte. Aja - det spelar ju inte så stor roll eftersom även jag har semester fr.o.m imorron   .

_
Igår kom förresten nya numret till huset upp och det blev ju bara hur snyggt som helst   .

_
 

Matchar nya lamporna perfekt (och flagghållaren ska verkligen bort ser jag nu   ).

_
 

Det gamla numret i övre vänstra hörnet   

_
ANTAL STEG IGÅR: 9 932

_
"Den blir inte utskrattad som först skrattar åt sig själv."