Palmstrands schäfrar

Alla inlägg under september 2012

Av Nina Palm - 30 september 2012 16:00

Nu har det gått en vecka sen den där jädra spårtävlingen och jag har tagit lite paus från allt vad seriös hundträning heter (man undrar ju lixom hur seriös den varit egentligen när det går så där dåligt). Jag avbokade onsdagsträningen på klubben men åkte ner ändå och tog mig t.o.m ut på appellplanen, dock inte för att träna med Yaxxon eller Frasse utan för att greja lite med Kattis och Elvis sändande till rutan  . Regnet formligen vräkte ner och när Elvis hade prickat rutan ett par gånger gick vi in och käkade smarrig äppelkaka med vaniljsvisp som Inger (den nyligen firade 50-åringen) bjöd på  . Vi hade en riktigt mysig kväll med många skratt och så smått började energin återvända - det är SVÅRT att lägga ner hunderiet när man har så många goa' vänner knutna till just det   . Det var heller inte meningen att jag skulle stiga upp och köra till skogen igår ... men det gjorde jag och det var ju tur det för trots det tradiga vädret med en hel del regn blev det en riktigt härlig dag, återigen mycket tack vare goa' vänner och även lite tack vare duktiga vovvar  .

_
Yaxxon fick ett tävlingslikt "långspår" på ca 1500 meter. Jag gick det själv vilket man ju kan tycka är lite dumt med tanke på våra tävlingsproblem med spårtapp men faktum är, att jag verkligen inte har en aning om var jag har gått efteråt så det kan bli mycket spännande ändå   . Petra hängde med och plockade snitslar (som jag satt över apporterna men som inte hjälpte själva spåret så mkt eftersom det var mkt vinklar och glest mellan apporterna). Vi började bra med ett upptag ā la skolboken, hittade 3 apporter men när vi kom till en promenadstig fick Yaxxon problem och hade svårt att sortera ut rätt spår (hundar och folk + en och annan häst hade örlat runt längs med stigen- det visste jag). Hade det varit tävling hade vi hamnat på fel sida av stigen (jag kom ihåg att jag INTE hade gått över den faktiskt) och säkerligen hamnat rätt igen så småningom, dock på bekostnad av pinne nr 4. Det virrade till sig på ytterligare ett ställe (vid en annan stig) och där hade vi troligen oxå riskerat att komma fel om jag inte hade fått syn på en snitsel en bit bort  . Han markerade alla pinnar utom en där jag kallade tillbaka honom. Jag vilade Yaxxon ett par gånger i spåret (vid tredje apporten bl.a.) och han kändes fräsch men han får helt klart problem med vildsvinsbök och viltlegor (vi spårade runt några sådana) + förledningsspår. Detta måste vi träna på (förutom spårkonditionen), att lägga spår i vilttäta områden och lägga förledningsspår. Så nu vet vi det! En annan sak jag ska jobba aktivt med igen - Jonas gjorde ju det mkt - typ ALLTID - när han tränade spår med Yaxxon - och det är att backa bakåt i spåret när vi får tapp  . Jag har slarvat med det och när jag tänker efter gjorde Yaxxon bakåtarbetet självmant förut medan han nu letar spåret framåt eller iaf snurrar runt runt på samma fläck. Uppletandet gick återigen som tåget för Yaxxon och där känns det just nu som att vi hittat vår melodi - bra ordning på stigen, helt ok avlämnanden och fina snabba skick hela tiden + påslagen nos från första metern  .

_
Frasse fick ett appellspår, trampat av Cina. Han är van vid långa spår och det är inte det lättaste att få iväg honom med ordning och reda från anvisad plats + att han gärna springer över apporter de första 300 metrarna ... inte optimalt i appellklass om man säger så  . Iaf kom vi iväg bra men tyvärr missade han första pinnen (kallade tillbaka och lekte med pinnen och hade mysstund) för att sedan ta första vinkeln jättefint, markera andra apporten och sen susa mot slutet utan bekymmer   .  Frasse fick springa budis till Mariana och det gick bra tycker jag, ett tjyvförsök tillbaka till mig blev det men Marianas stop-tillsägelse    gjorde att han insåg att det nog var bäst att sätta sig igen och vänta på kommando *oops*  . Frasse fick avsluta dagen med ett uppletande, där jag just nu jobbar med ut-skick och dirigering med hjälp av lite "stödhjul", dvs. att föremålen ligger längst ut i rutan och en bit upp från marken. Han var verkligen jätteduktig och vi hade inte ett stopp på mitten överhuvudtaget - trägen vinner   . Mycket fina avlämnanden och ordning på stigen lyckades vi oxå få till, jag och Frasse, och det är fortfarande oklart vem som var mest förvånad över detta - jag, Frasse eller publiken   ?

_
Gulligast igår var iaf Vera som iofs är elithund i spår men ändå tycker att budföring är bland det roligaste som finns - här utför hon det helt nya och väldigt svåra momentet "budföring med godisburk" 

:
_


_
En superhärlig dag med en massa extra energi kontot, som sagt, och väl hemma igen lagade Jonas god baconlindad fläskfilé med ugnsrostade rotfukter och gräddsås  . Lite filmtajm på det och sen var det dags för honom och Flaxet att åka och jobba natt.

_
"Vänner är den familj man själv väljer"    

Av Nina Palm - 24 september 2012 06:48

Tillbaka i Gruvan och innan jag - som det känns nu - gör ett uppehåll i mitt bloggande tänkte jag berätta lite om gårdagens övningar.

_
Spårupptaget var jättebra och på rätt håll och fick betyg 10 (Yaxxons 4 framspår av 5 möjliga i elitklass, en upptagsruta kom vi inte ur inom tiden).

_
Vi hittade 4 pinnar och slutet inom tiden och det var ju ett fall framåt, att vi kom till slutet inom tiden menar jag, även om jag så klart inte är ett dugg nöjd med 4 pinnar av 7 möjliga. Vi hade återigen ett snurr i spåret runt en promenadstig som jag tyckte vi gick över 76 ggr. Inte bra alls. När Jonas gick med oss i spåret i onsdags såg han direkt när Yaxxon inte letade spåret utan var på andra äventyr men tyvärr ser inte jag det riktigt ... tydligen. Jag har inte lagt långa spår sen jag vet inte när eftersom jag först hade min muskelbristning och sen fick dubbelsidig hälseneinflammation. Det är ju så när man tränar och byter spår, att man inte gärna ber om ett längre spår än vad man kan erbjuda själv och eftersom vi går med i varandras spår oxå har spårträningarna inneburit gå spår, följa med i spår och spåra själv. Det blir många meter för trasiga hälsenor och det fixar jag inte, tyvärr. Beslut: jag kommer att trampa mina långa spår själv eller - hellre - två halvlånga spår/träning som jag tar med 5-10 minuters paus emellan, detta för att få upp Yaxxons spårkondition.

_
Uppletandet gick fantastiskt bra, lite tugg och snett avslut - betyg 9.

_
Stegen gick bra - hoppade över sista steget iofs men höll mitt tempo på övergången men satte sig tyvärr snett i avslutet - betyg 8.5/9 (han kan galoppera uppför (!) och skippa två steg på vägen ner)

_
Platsliggningen gick bra - låg med hakan i marken alla minutrarna - betyg 10.

_
Försökte värma ordentligt och få styr på Yaxxon som tyckte det var hur spännande som helst med allt folk, skyddsmomenten som utfördes en bit bort åt höger och en platsliggning med skott som genomfördes en bit bort åt vänster. Han var inte med mig alls = misslyckades.

_
Fria följet var en pina med gamnackesättanden, trängningar och ... ja. Betyg 7 kändes i överkant.

_
Inkallningen med stå och ligg började bra med att han låg kvar och inte tjyvstartade men sen blev det dubbelkommando både på ställandet och läggandet och snett avslut - betyg 5 (ren tur).

_
Framåtsändandet som han är ganska duktig på gick fullständigt åt helsefyr - full fart iväg, stopp x 2 på båda hållen och betyget 0 var både rätt och rättvist. Bedrövligt dåligt.

_
När det sen var dags för krypet och Yaxxon satte sig upp när TL kommenderade kände jag bara NEJ, detta orkar jag inte med och bröt lydnaden. Yaxxon var i en helt annan dimension, jag hade ingen kontroll alls på honom och det hade bara blivit värre allt efter som. Det är kul med en ösig hund men inte om man inte har förmått fokusera öset på rätt saker när det gäller. Vi gick av planen, gjorde ett fint kryp och sen lekte vi lite innan jag satte honom i bilen.

_
Pinsamt är vad det är att gå ut på en lydnadsplan och inte ha kontroll på sin egen hund och krascha i moment efter moment som man VET att hunden kan göra med iaf hyfsat bra betyg (moment som man lagt ner timmavis och åravis med träning på). Jag hade aldrig tävlat om jag inte hade kunnat räkna med betyg i samtliga moment. Allt kan hända så klart - det är djur - men att känna att man inte har kontroll på hunden, som inte ens HÖR en ... det är pinsamt, frustrerande och allmänt jobbigt.

_
Nu får jag ta mig en funderare på hur jag ska göra med hunderiet för tävla kan jag uppenbarligen inte. Visst, vi tog oss upp till elit på 4 tävlingar vilket är imponerande i sig kanske, men nu när det gäller kraschar jag IGEN. Precis som jag gjorde med Kajsa. Jag inte råd att gå till nån tävlingspsykolog och greja och det är jättesvårt att förklara känslorna kring det här. Nu har vi tävlat elitspår 5 gånger på ett år (snart) och inte blivit godkända (vi hade väl säkert blivit det igår om jag hade fullföljt men jag bedömde där och då, att jag hade mer att förlora än att vinna på att lära Yaxxon att det är fritt hopp o lek när situationen är som den är på tävling). "Det är bara en sketen spårtävling" - jo, men lägger man ner så mycket tid på att träna än det ena, än det andra så är det inte kul på nåt vis när man, förutom att man så klart tycker att det är roligt med själva träningen och har en bra och entusiastisk hund som inte viker ner sig, aldrig får till det på tävling. Det hjälper ju inte att certpoäng på träning om man säger så.

_
Kanske är det så att jag ska ägna mig åt att träna och lära hundar saker och låta Jonas tävla? Jag hatar att det här fått så stor betydelse för mig och jag kan inte förklara varför jag egentligen alltid känt så. Ända sen Shottis tid. Om man betänkar vad som KAN hända en i livet - nu tänker jag på sjukdom, sorg, kraschade relationer och brustna hjärtan, förlorad inkomst, konkurs - är det ju hur tramsigt som helst. Jag inser det, verkligen. Dessutom tycker jag inte att andra är ett dugg pinsamma när de misslyckas på tävling utan lider med dem.

_
Nu tar vi timeout ett tag och funderar på vad som komma skall. Eller inte. Jag har anmält två tävlingar till i höst och är det så att jag inte känner att det ska bli roligt att åka iväg och prova igen, då åker jag helt enkelt inte utan lämnar min plats till någon som kan förvalta den bättre. Jag förstör för både mig själv och för Yaxxon på det här viset.

_
Det var det om detta och inlägget går inte att kommentera - jag förstår att de som bryr sig om oss och vill oss väl (det fanns ju säkerligen de som tyckte att det var kanon, gränsfall stor humor, att det gick som det gick igår - jag är medveten om det) vill peppa och råda men jag är inte riktigt mottaglig för det nu när jag måste fundera och komma till ett beslut, som inte bara berör mig utan hela min fritid. Eller egentligen mitt - vårt - liv. Hundarna är ju väldigt viktiga för oss och styr stora dela av vår vardag. Ska man lägga tävlandet på hyllan blir det ju betydligt mer tid till annat även om hundarna blir kvar, så klart  .

_
Fridens makaroner på er alla   !

Av Nina Palm - 21 september 2012 07:04

Igår var det alltså dags att fira Inger, som fyllde 50 år (jag veeet - helt otroligt   !) i tisdags  . Det är ett jäkla pådrag i vårt sällskap när man fyller jämnt och den här gången började jubilaren troligen misströsta en aning ... helgen före födelsedagen gick - ingen överraskning, dagen före födelsedagen gick - ingen överraskning, födelsedagen kom ... och gick - bara några grattisar, ingen överraskning, dagen efter födelsedagen gick - fick present av Eva och Chrille (liten och naggande god överraskning  ) men IGÅR hände det till slut  . Ingers grupp, Onsdagstårtgruppen och några som tidigare tillsammans med Inger var med i Torsdagsgruppen planerade tillsammans en ganska rolig kupp. Vi - s.a.s obehöriga på torsdagar - skulle smyga oss in i klubbstugan och duka iordning, leverera mat och vardagsbubbel (sagt på dalmål av söta Gabrielle - tänk Guld-Gunde - och jag tyckte det var ett så himla bra ord för alkoholffritt bubbel i tjusig flaska) medan Ingers träningsgrupp med Jessica i spetsen skulle se till att Inger fick en fin present och att hon och Hjalle skulle vara sysselsatta med lydnadsträning ganska långt ner på planen innan överraskningens minut  . Varje gång det kom in en bil på på parkeringen blev det "helt om marsch" i riktning bron   . Det tog liiite tid alltihop och Jessica fick sms hela tiden om sakernas utveckling och Inger fick dessutom föra en diskussion kring stjärntecken mitt i alltihop för att få tiden att gå (jag menar en genomkörning på 45 minuter är ju icke nådig, tur att vänsterhalterna strulade lite  ). Till sist var allt klart och ett gäng på 25 pers tågade i klunga ner på planen sjungandes (nåja  ) "Vi gratulerar" för full hals ... flera gånger, det var en bit att gå nämligen  . SÅ bra det blev!

_
  
Födelsedagsgrisen Inger   

_
 

Vi var några stycken   

_
 

_
Supergoda danska smörrebröd i mängd serverades, de var signerade Smörgåshörnan - tack snälla Anna för att du fixade   

_
Nu har vi snart en jubilar till *moahahahahaha* - tänk så mkt jäkelskap man kan hitta på ... på hela fyra månader   !

_
Någon hundträning blev det inte men en superhärlig kväll med goa vänner och en jätterörd, glad och säkert lite överväldigad Inger  .

_
ANTAL STEG IGÅR: 8 993

_
"Som man ropar får man svar."   

Av Nina Palm - 20 september 2012 06:50

Igår var vi lite wild 'n crazy och åkte till skogen för att träna spår (först och främst) med Yaxxon och Faxe. Frasse, som spårar som en gud, skulle egentligen oxå ha fått spåra men eftersom vi kom iväg lite sent bestämde vi oss redan på vägen att han istället skulle få ett välbehövligt konditionspass  i råterräng, ā la systemövning för sök  .

_
Faxe har kämpat hårt med sina hårda spår, som han tycker är lite besvärliga, och tanken var nu att peppa hans självförtroende genom spontanupptagsträning på "lätt" mark  . Jag trampade ett 300 meter långt rakt spår med en flera "slut" cirka 30-40 meter ut i terrängen. Spåret fick ligga i en timme ungefär. Jonas och Faxe gick emot spåret rakt från sidan och när Faxe fick spåret blev det åka av - inte ett enda bakspår och superfint och fokuserat spårarbete från Faxes sida blev det - ALLA försöken  . Sista spårsnutten började i skog och gick vidare över en grusväg och efter ett kort stopp vid underlagsskiftet smällde Faxe ner nosen i backen och spårade "hårt" utan att tveka  .

_

_
Yaxxon fick ett 1500 meter långt spår med många spetsar, vinklar och klurigheter som han redde ut bra, upptaget inkluderat   . Han hade lite bry med viltlegor och viltspår men valde rätt väg även om han behövde lite betänketid på vissa ställen - hade det varit skarpt hade vi troligen gått över (eller egentligen vid sidan av) en av de sju apporterna. Tiden runt låg på runt 25 minuter  . Jag behöver helt klart lägga lite längre spår mellan varven för min egen skull. Känner att jag blir trött i huvet själv av att hålla koll och läsa hund - vara koncentrerad - och samtidigt kontrollera var jag sätter fötterna och försöka orientera mig och komma ihåg var jag varit  . Jag har ju rätt stora problem med mina hälsenor (även om de just nu är helt ok jämförelsevis, tack vare Diklofenak) och att stuka fötterna är min värsta ångest  . Lägger mkt energi på det tyvärr. Yaxxon tuffade på fint runt sitt spår och just det behövde mitt självförtroende inför helgens tävling, där målet nu är att vi ska ta oss runt spåret och därmed få vara med på resten av tävlingen.

_
 

_
Normalt sett undviker vi att spåra och söka på samma dag för att undvika förvirring i den lilla Faxehjärnan, han är ju inte så gammal och under utbildning, men igår var vindarna så perfekta att vi faktiskt körde några markeringsövningar med honom trots att han spårat innan. Jag agerade förare och Jonas figurant  . Faxe har vi kört på vind till 100 % eftersom första tjänstbarhetsprovet i sök innebär kopplad hund på patrullstig och vindmarkering. När hunden har fått vindträff kopplar man loss den och skickar för markering av figuranter och föremål (så har jag fattat det iaf  ). Faxe är en typisk skallhund - han tycker om och är intresserad av människor och uppmanar ofta till lek med skall. Han har hittills behövt få stödkommando för att backa ut och skälla istället för att börja knuffas lite och uppmana figuranterna till lek (alternativt börja pussas om de sitter ner) men igår löste han ut i princip direkt och började skälla på sin husse   .

_

_
Han letade fint i vind, markerade vindträffarna mycket bestämt (han fick stå och hålla i en bra stund innan jag skickade honom) och han började skälla utan stödkommando alla skicken utom det sista då han troligen var ganska trött   .

_
Frasse sen. Jag gick ut i skogen på cirka 50 meters djup och Jonas gick på stigen och sen jädrar blev det åka av   . Nu kunde vi ju bara köra på en sida men shit så roligt Fräset tyckte det var med den här övningen, som vi lära oss av Kristina Svensson på lägret i somras. Vi gick väl allt som allt cirka 150 meter innan det blev för mörkt och Frasse sprang för allt vad tygen höll och markerade mig ända till husse kallade tillbaka honom till stigen så att jag kunde röra mig framåt för nytt skick/framslag   .

_
Övrigt som hände igår var att Jonas sågade ner päronträdsstubben (lättare sagt än gjort tydligen   ) - tack snälla Leif för lånet av sågen - och att den tredje av de fyra, numera vita, garderobsdörrarna kom på plats i hallen  .

_
Ikväll får vi se vad som händer. Hundarna ska ha sitt och vi borde ta en tur till Sysav ... never ending story det där   .

_
ANTAL STEG IGÅR: 13 456

_
Min absoluta favorit-Dr Philism:
_
"You can't change what you don't acknowledge."   


Av Nina Palm - 19 september 2012 08:11

... typ. Jag har sökt ett jobb här på domstolen till slut - efter mycket vånda och vägande av för- och nackdelar mot varandra så skickade jag iväg ansökan och CV idag  . Vad är det värsta som kan hända lixom? Får jag jobbet får jag jobba lite mer (mer plus på flexen = extra lediga dagar) och får högre lön för besväret och får jag inte jobbet har jag kvar ett jobb jag trivs med och som inte kräver nån övertid, iaf inte för mig + att jag har en helt ok lön  . Hur det än går blir det bra, fast på olika sätt  .

_
Igår var jag ensam hemma med Hobbisarna, som var långrastade när jag kom hem, och min vana trogen satte jag igång med en lättare saneringen av hemmet med sällskap av Dr Phil och ett par koppar kaffe  . Slängde i en maskin tvätt och just när jag skulle gå ut och träna lite BL* med Yaxxon öppnade himlen sig och regnet började vräka ner  . BL har den fördelen att man kan träna vissa moment inomhus, vilket är svårt med bruksets långa inkallning och framåtsändandet t.ex Alltså plockade jag fram våra spårpinnar (som Göran Bergström sågat iordning och packat i ett glasspaket till oss  ) och gick upp på ovanvåningen för att träna vittringsapportering. Vi körde lite olika upplägg av pinnarna - på rad, på tvären och i cirkel - och han förstår helt klart momentet i själva leta upp rätt pinne-delen men tyvärr tuggar han på pinnen  . Jag har ett issue här som jag måste fundera på. Eftersom Yaxxon, om han är för i gasen, gärna skopar upp alla pinnar eller lyfter fel pinnar medan han snoozrar reda på den rätta. I gasen blir han om bollen kommer fram ... bollen å andra sidan skulle öka farten tillbaka och minska tugget  .

_

_

_
Vi körde även fjärren med stå/sitt/ligg och ståendet "kan" han nu, iaf när jag står nära   . Han skuttar upp i stående, vilket iofs är sjukt gulligt men tyvärr innebär det en framåtförflyttning som inte är önskvärd alltså kör jag "upp - backa" (säger "upp" istf "stå" - det låter lite piggare lixom  ). I nuvarande status kan man säga att det liknar *boink* upp och backa men bara det att han ställer sig är ju bra tycker jag   . Körde några fina krypstarter och halter oxå (positionsträning/koncentration).

_
Frasse fick oxå träna lite (ute - eftersom det slutat ösregna) och det är ju märkligt hur svårt det är för honom, vissa dagar, att stanna kvar när han andra dagar gör det hur coolt som helst ... Som igår t.ex - han satt som gjuten utan extern belöning och låg en mycket stabil platsliggning  . Det beror inte på var han är, han kan strula och ässa lika mycket på bortaplan som hemma nämligen, utan jag tycker det hänger samman med sinnesstämningen hos honom och jag inte riktigt lyckats klura ut hur jag ska gå till väga för att det ska bli rätt. Framförgående tränade vi oxå på och även om startskuttet är kvar var det betydligt diskretare igår iaf och när han kom ut i kopplets längd gick han lugnt och rakt  . Nu har jag i stort sett bara apporteringens kvarsittning att få till (förutom att hitta rätt i hans själsliga tillstånd vad avser platsliggning och sitt kvar). Apporterar gör han jättefint även om han tuggar lite för mkt ibland  .

_

Frågan är nu: ska jag köra Frasse i appellen på hemmatävlingen den 28 oktober ELLER ska jag köra Yaxxon i lydnadsklass 3 eller ska jag anmäla båda och välja sen   ?

_
Idag väntar en tur till skogen för spårträning efter jobbet - enda dan som funkar jobbmässigt för Jonas innan helgens övningar - och planen är upptag x 3 och sen apportmarkeringsträning + lite klurigheter.

_
ANTAL STEG IGÅR: 8 531

_
Dr Phil says:
_
"You can put feathers on a dog, but that doesn't make it a chicken."   


(* BL - BögLydnad)

Av Nina Palm - 17 september 2012 07:16

... som Veiron (i ottan, Nile City 105.6) brukar säga  . Lite chockartat att bli väckt av klockan igen, helt plötsligt, även om jag värmde upp med klockväckning redan igår när det var tävlingsdags för mig och Yaxxon. Vi tävlade elitspår i Lomma, eller på Revinge närmare bestämt för längre än så kom vi inte den här gången heller  . 4:e elitspåret och 4:e spruckna spåret men jag kan faktiskt inte vara helt missnöjd med det eftersom Yaxxon efter lite koll av en ko-stig i början av upptagsrutan gick ut fint och balanserat till spåret, gjorde en kort analys och gick ut ur rutan på rätt håll  , vi hittade tre apporter bland de färska koblajjorna innan vi hamnade i ett sumpigt blöthål som var rejält nertrampat av kor och där fick vi problem. Jag tyckte att Yaxxon mest såg ut att kolla kospår eftersom han var flack i sitt spårarbete och draget i linan var = 0 och därför tog jag honom bakåt i spåret hela 2 gånger innan jag gav med mig och hängde på det, som jag tyckte, tradiga spårarbetet i nämnda sörja som krävde höga benlyft och snabba steg för att inte fastna   . Till råga på allt var det hög vegetation och även VASS på platsen  . Hur som helst kom vi ur det hela och hittade vad som skulle visa sig vara den sista apporten innan vi kom till slutet  . Kollade på klockan och såg att vi tyvärr hade tagit alldeles för lång tid på oss att reda ut strulet och det var ju synd eftersom jag hade velat genomföra en hel tävling  . Vi hade ju bara blivit godkända säkert med hela 3 pinnar bort men bara det att få köra uppletande och lydnad på riktig tävling hade jag behövt   .

_
  
Där garnnystanet är på bilden var det sankmark och i sankmarken låg det en spetsvinkel (+2 apporter) som troligen blivit lite smal, den tredje missade apporten låg efter den näst sista vinkeln.

_
Jag är jättestolt över Yaxxon som återigen visat att han inte är den som lägger ner jobbet när det tar emot och jag är nöjd med upptaget men på det stora hela suger det med kraft att missa spår på spår på spår och det ger så klart självkänslan en smocka som heter duga   .

_
Väl hemma igen svimmade jag en stund på locket medan Jonas fortsatte med garderobsdörrsmålningen. Orkade inte riktigt ta tag i nåt själv förrän på kvällen när vi åkte in till ett av stadens industriområde för att spåra med Faxe, som gick ett superfint spår på dryga 400 meter på kortkort gräs med flera vinklar och apporter i  . Frasse var den ende som inte fick spåra igår men däremot fick han en långis med ett pass lydnad på vägen. Vi ältade platsliggning, kvarsittning och framförgående och bortsett från att en kattjävel kom spatserande på en av platsliggningarna så att vi fick avbryta tycker jag att det gick riktigt bra  .

_
I lördags var det Klubbfixardag och vi var ett gäng på 15-20 stycken som samlades för att först markera ut alla kaninhål på planen (det gick säkerligen åt cirka 100 flaggor) och sedan fylla i dem med grovt grus. Som tur var hade Leif ordnat släp och bil med krok (och med en massa verktyg i) annars hade vi inte varit klara än kan jag säga  . När planen var klar satte vi igång med trädgården, som grott igen på riktigt + att jag och - framförallt - Bert (hedersmedlem med heder på riktigt om man säger så  ) tömde alla hängrännor på gojs. Irene hade tagit med sig högtryckstvätten och sanerade stallet ordentligt efter att Leif skruvat bort tröskeln och all skit kunde rinna ut ... och jag LOVAR att där var ingrodd skit sen decennier   . Doften där inne före djupsaneringen var gräslig (tänk blöt hund som inte torkat på 25 år) och nu kan man gå in där och andas genom näsan och känna doften av klorin och grönsåpa  . Som tack bjöd klubben på fika och smarriga grillade hamburgare.

_

Det stora kaninkriget     

_
 

_
 

Bert klättrar på stege för att tömma hängrännor och Ville säkrar stegen "jag håller här så du inte trillar ner"    

_
 

Vicky, Jessica, Leif och Chrille   

_

Ogräs ogräs ogräs - Jessicas grupp in action  

_
 
Peter upptäckte att gången in till stugan bestod av 4 rader plattor    

_
  
Jag undrar hur nöjd han var med att ha upptäckt en fjärde rad plattor ... egentligen    

_
  
Peter pustar ut i damsällskap   
_
  
Mattias Trimmer Widenstjerna - även kallad Clint from Lindeborg    

_
 
När Irene var klar var hela golvet lika ljust som det är längst bort i bild   .

_
I fredags var det riktigt skitväder men vi åkte iallafall iväg till Lomma BK för att köra igenom lite lydnadsmoment och ta ett varv på deras stege. Yaxxon har nu tävlat 10 ggr i sitt 5-åriga liv och har bara gått tävlingslydnad på en annan klubb en enda gång och det var i Landskrona när vi tävlade lydnadsklass 2   . Träningen gick bra och det verkar - tack o lov - inte som att Yaxxon helt kopplar samman momenten med vår hemmaplan utan att han faktiskt "kan" det han kan. Särskilt nöjd var jag med långa inkallningen med stå och ligg och framåtsändandet   . Krypet är som det är - han ÄR hög bak även om det blivit betydligt bättre - och skallet är för glest för min smak om han sitter ordentligt på rumpan. När han skäller tätt och intensivt lättar han lite på rumpan tyvärr ... ytterligare en nöt att knäcka  .

_
Ikväll får vi se vad som orkas med - en jobbchock brukar suga musten ur en på en nästan overkligt sätt   .

_
ANTAL STEG I FREDAGS: 11 347

ANTAL STEG I LÖRDAGS: 10 123

ANTAL STEG IGÅR: 14 283

_
Å så lite Dr Phil

_
Somewhere there's a village missing their idiot."   

Av Nina Palm - 13 september 2012 09:17

Igår släpptes Iphone 5 och stora VILL HA-känslan infann sig   . Aja - min telefon är bäst i världen men ändå lixom. Apple har sannerligen lyckats med marknadsföringen och med lite tur kanske jag vinner en lur i nån av de utlottningstävlingar jag anmält mig till  .

_
 

_
Övriga händelser igår var att jag tog med mig Frasse och Yaxxon till ett bra ställe i Bokskogen för att träna uppletande . Det blir ju gärna så att man tränar sakletning på ungefär samma ställen jämt när man har så förhållandevis lite mark att träna på. Hur som helst. Jag hittade ett bra ställe och snitslade upp en skitfin ruta - om jag får säga det själv. Vallade som en tok och la ut föremål på lite kluriga ställen. Hämtade Yaxxon, satte på honom klänningen och sen körde vi ett kanonfint uppletande  . Full rulle kanelbulle och med kamelsnoozern på hela tiden  . Efter det kluriga uppletandet riggade jag rutan ā la motivation - la upp grejerna en bit från marken för att han skulle få vind lätt och det gick i ett flygande fläng att få in alla grejer .

_
   
_
Frasse sen. Hans uppletande är inte riktigt lika injobbat som Yaxxons så för hans del blev det lite höjd på föremålen, tre föremål på djupet och ett ganska nära. Frasse har en tendens att vända in för tidigt eller bli för grund när han inte får vindträff tillräckligt snabbt och vi har övat på "stanna - UT!" en del och igår funkade det riktigt bra  . Han hade nämligen bry med ett föremål (det sista) som låg som i en liten ravinliknande del av rutan och det blev kanon när jag stannade honom på vägen in och kommenderade UT! och han efter att ha vänt fick vind på föremålet  . Istället för 2 varv i rutan för Frasse gick vi först och plockade ner snitslarna och sen på en liten promenix där vi övade på att släppa brandslangen i utbyte mot ett uppletandeföremål - funkar bäst när Frasse fått blåsa ur sig energi, så det är då jag passar på  .

_
 
Frasse skyndar sig ... *herregud*   

_
På kvällen var det Onsdagsparty som vi - efter obligatorisk fika - inledde med platsliggning, som gick bra och så en kvarsittning på det där Yaxxon satt fint men höll på att vrida huvet' av sig i en minut och 48 sekunder   . Körde framåtsändande med grupp - först med lina, sen utan - och det kändes ganska stabilt. Betyg har vi iaf. Avslutade med apporteringarna och hoppet. På hoppet är det väldigt viktigt att jag står på rätt avstånd för att Yaxxon ska hoppa rent, dvs. utan att slå i.

_
Frasse fick stanna hemma med husse igår och gå på runda - bästa sortens  . Faxe fick åka iväg och öva på miljöspår tillsammans med Peter och Hex. Det hade börjat dåligt för en överladdad Faxe men slutade bra  . Alla nöjda och glada.

_
Idag får vi se vad som händer. Säkert lite garderobsmålning + spårträning (upptag, upptag, upptag) och sakletning för Yaxxon eller blir det lydnad? Aja - det ger sig.

_
I förrgår var vi ute på en redig långtur längs med landsvägarna här omkring och man kan ju säga så här; våra stackars reflexhalsband räcker inte långt i beckmörkret här på stäppen så igår beställde jag jag tre reflexvästar *låt blossen rulla* hos Vipdog   .

_
 

_
ANTAL STEG I FÖRRGÅR: 15 997
ANTAL STEG IGÅR: 9 661

_
"Do you want to be happy or do you want to be right?"   

Av Nina Palm - 11 september 2012 12:24

Idag för 5 år sen föddes Yaxxon och hans 10 syskon och telefonrapporterna från Löberöd blev svettigare och svettigare - det bara precis VÄLLDE ut töser (8 stycken) och nån enstaka hane ... (3 hanar). Jag ville ha en hane och hade väl tänkt mig att ha fler att välja på   . Jag skulle ha den absolut lugnaste hanen i kullen och han skulle vara si, så och lite till  . Av alla föresatser att välja den perfekt valpen ställdes på ända redan när vi träffade puppisarna för första gången, när de var 2 veckor gamla, och jag föll in i gamla mönster och valde helt enkelt den SÖTASTE  . Jag (vi) fastnar alltid för nåt exteriört utmärkande - Cita var sned i nacken, Shotti hade puffig långpäls och papiljottöron, Kajsa var den absolut minsta gråa tiken och Nixx var den gråa hanen - så varför inte köra på sötast lixom  ?

_
 
Första bilden på Kamelkungen, som nyvald familjemedlem   

_
 

_
 

Nybadad på öronmärkningsdagen   

_
Nu har 5 år gått och Yaxxon är ju inte direkt "den lugnaste valpen i kullen" längre men har uppfyllt alla förväntningar   . Han är en väldigt lätt hund att ha att göra med både i vardag och träning, han tänker innan han handlar, han har nerverna på plats, han är ganska lätt att styra och han är lättlärd. Yaxxon är snäll, öppen och social mot folk (mkt viktigt för mig) och han har - bortsett från en halsinfektion - fått vara frisk (peppar peppar)  .  Hans 5:e spårtävling i livet var debuten i elitspår (där spåret tyvärr tog för lång tid) och efter två lydnadsklasstävlingar är han nu uppflyttad i lydnadsklass 3. Yaxxon är helt enkelt världens finaste vovve och jag är så tacksam att han är vår  . Jag skulle vilja säga att Yaxxons största nackdel är att just jag håller i snöret och ibland gör det onödigt svårt för honom.

_
Apropå tävling då. Jag bestämde mig kaxigt att anmäla till alla spårtävlingar i höst för att komma till rätta med mina tävlingsnerver (en slags KBT-terapi) och för att det är det enda sättet att nå resultat  . Sagt och gjort. Nu är 6 tävlingar anmälda och jag har kommit med på de 2 första och med en knapp vecka kvar till elitspåret i Lomma på söndag känner jag åter  tävlingsångesten smyga sig på  . Lite malande ont i magen, tankar på allt som kan strula och vad som händer om vi bränner spåret igen, hur pinsamt det skulle vara ... Skitlöjligt på riktigt   men så funkar det när man har den här "åkomman". Jag VET att inget händer om vi inte kommer runt spåret igen, jag vet att ALLA tävlande har sämre dagar ibland och att solen går upp på måndag men det är en sak att veta det och en helt annan att verkligen känna det  . Tur då att Yaxxon är bra på att skita i hur jag mår  . Jaja. Nu ska jag köra alla tävlingar jag kommer med på i höst och sen får jag utvärdera strategin när säsongen är slut helt enkelt. Kanske är det så att jag inte ska tävla alls utan bara träna (och så får Jonas tävla)? Jag vet inte och jag hoppas så klart att det här ska släppa nån jävla gång eftersom det är så sjukt kul det här med hunderiet och att träna utan mål är inte heller min grej precis   .

_
Igår var vi ute på Reving och spårade. Lommatävlingen kommer att gå där ute och det var ett tag sen Yaxxon fick ett Revingespår. Jonas trampade ett spår som var en knapp kilometer vid "möllan" där vegetationen var dryga 75 cm hög och full av spindlar  . Vi kom runt spåret men att hitta apporter som hunden ev. missar är i stort sett omöjligt när man har fullt upp med att hålla sig på benen och inte ens ser sina egna fötter  . Yaxxon missade första pinnen men fick med sig övriga 4 hem  . Upptagen (4 st) gick rätt så bra tycker jag, lite för lång bakåtkontroll på första men sen ok. Efter spåret körde jag några inkallningar med ställande + en platsliggning med skott och det gick bra. Ställandena kunde vara mer distinkta men han stannar och det är jag nöjd med.
_
Frasse fick sitt livs första appellspår och det kan ju tyckas vara lite töntigt men eftersom han är som han är (när han inte blev som han skulle  ) kan det vara en utmaning att få honom att spåra ordentligt de 300 första metrarna av ett spår, där hans energi (och stress) är som högst. Grejen vi tränade på eller iaf försökte klura ut var hur jag bäst förbereder honom FÖRE spåret s.a.s Ut ur bilen, rasta, sela på, gå mot spåret osv osv. Jag tror vi fick till det och hädanefter kommer Frasse att ha på sig selen redan i bilen (på med selen efter rastning) för att slippa brottningsmatch och ilska (= ökad stress) innan spårpåsläppet. Han kom iväg bra på spåret och markerade alla pinnar, vinklarna gick fint och det kändes iaf som jag hade kontroll på det hela   . Intressant att notera att Frasse var helt slut efter de här övningarna med in och ut ur bilen, på med selen, gå mot spåret, gå ifrån spåret och hej å hå + ett kort spår.

_
Jag trampade ett trappspår på ganska prick 600 meter åt Faxe och Jonas - medvind, sidvind, medvind, sidvind - i syfte att han inte skulle få spåret i vind framifrån s.a.s Han låg på som en rem från start och gick över första vinkeln, som han fick slita för att hitta tillbaka till. Han drev för dagen lite för mycket i sidvinden tyvärr men medvindsdelarna av spåret gick dock mycket bra   . Tanken är nu att han ska få starta all spårträning med ett lite längre medvindsspår med föremål i för att sen få jobba sidvind och motvind   . Hans spårmotivation är det inget fel på iaf  .

_
Idag ska det tydligen ösregna och det var ju en jäkla tur att jag och Yaxxon kom iväg på ett litet lydnadspass här borta på fotbollsplanen innan det började  . Vi körde apporteringarna, fritt följ, inkallning med stå och ligg + kryp. Apporteringarna gick bra - metallen är nog hans paradgren faktiskt medan tungen är helt ok, avslutet skulle kunna vara snärtigare i sättandet. Fria följet gick helt ok och jag laborerade lite med tempo, kommando och så för att se var jag får honom bäst i balans (dvs. lägst partyparty-faktor). Han plogar tyvärr lite för mkt just nu MEN han skällde iaf inte i ett enda marschanträde . Inkallningen går bättre och bättre  . Idag var jag själv och kunde reagera på extrastegen på ett annat sätt än vad man kan göra på klubben där man tyvärr uppfattas som en redigt bakåtsträvande hundplågare om man reagerar/visar missnöje  . Vad jag gör? Jag bestämmer mig för att att Yaxxon, som kan kommandot stanna och förstår ordet, ska ha stannat på andra a:et i "stanna" och gör han inte det tar jag ett par hastiga steg mot honom "hörredudu!", när han stannat (brukar ta 1 sekund - max - när han reagerat) går jag lugnt och neutralt och hämtar honom (inte ett dugg argt), ställer honom där han skulle ha stannat och går tillbaka till inkallningspunkten och gör klart momentet. Punkt. När han sen i nästa försök stannar snabbt får han massiv belöning  . Jätteomodernt? Ja - säkert men jag reagerar snabbt i vår vardag oxå när det händer tok, Yaxxon är van vid svart/vitt, han har förtroende för mig, vi har en bra relation och det blir inte läskigt för honom utan bara TYDLIGT (så funkade det även för "känsliga" Kajsa). Krypet gick avslutningsvis bra - han är för hög bak, det jobbar vi på med stretching och med att leta "vårt" tempo, men han är låg och tät framtill och håller en jättefin position (igen) .

_
Avslutningsvis lite TV-tips:

_
  
Ett kanonbra första avsnitt på den här serien såg vi igår - rekommenderas!

_
 
Sjukt rolig (och tragisk) engelsk film om fyra engelska muslimer (varav en blond konvertit som heter Barry) som startar en terroristcell i London - skrattade MYCKET   !
_
"You can't play the game of life with sweaty palms."   

Presentation


PALMSTRANDS SCHÄFRAR

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3 4 5 6
7
8
9
10 11
12
13
14
15
16
17
18
19 20 21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards